Hej alla!
Shit, klockan är snart 5 på morgonen och jag har inte gått och lagt mig ännu.. Jag har suttit uppe med min tenta enda tills nu, helt sjukt! Jag är så jävla trött så jag vet knappt vad jag heter, behöver verkligen några timmars sömn innan jag ska upp igen och skriva på tentan! Helt sjukt svåra frågor.. det är ord och begrepp jag aldrig hört förut, man måste skriva på ett sätt jag aldrig tidigare gjort, det är sjukt svårt, men ganska intressant och lärorikt.
Jag måste bara säga att jag har haft en sjukt mysig dag idag! Jag var över en sväng hos Johanna och där var Rebecka och Cajsa också. Vi satt och försökte diskutera lite angående tentan men vi gled in på massa andra samtalsämnen också. Tycker verkligen om dom tjejerna, dom är goa!
Jag pratade lite med en annan mycket nära vän till mig idag på Facebook, nämligen Johanna! Åh, blev helt varm innom mig när vi pratade, hoppas du läser det här! Var jättelänge sen vi pratade och jag verkligen menar det, jag tänker på henne väldigt ofta. Det är verkligen en riktig vän. Mår verkligen bra av henne, hon ger mig så mycket positiv energi, hon har alltid trott på mig och peppat mig när jag verkligen har behövt det. Hon har skaffat pojkvän nu och har tagit tag i sitt bok skrivande ordentligt, hon verkar må riktigt bra, vilket hon är så värd. Jag håller tummarna för att hon ska få allt hon behöver för sitt bokskrivande, jag vet att hon kan, finns nog inte mycket hon inte skulle klara av om hon verkligen skulle vilja någonting. Hoppas jag får höra lite från hennes bok snart, jag är sjukt nyfiken :)! 

Ja juste! Angående skrivande, jag hade inte så mycket att göra häromdagen så jag skrev ihop en liten novell, eller berättelse som jag tänkte lägga upp. Jag tycker det är jättekul att skriva och ibland får jag såna impulser. Jag lägger upp den i alla fall. Hoppas ni tycker den är bra =)

"Låt det stanna mellan oss"

Jag letar ivrigt efter mina hemmanycklar i min svarta stora väska. Vart fan kan dom vara? Att jag aldrig lär mig, samma sak varje dag, varför lägger jag inte dom i ytterfacket? Jag stönar högt och känner hur varm jag börjar bli i ansiktet utav irritation. Jag ger upp och knackar bestämt på ytterdörren. Det tar ett tag innan min 2 år äldre stora syster Wilma öppnar dörren.

 

-          Vafan har du inga nycklar eller? Suckar hon och kastar upp dörren.

-          Varför är du hemma? Jo, men dom ligger långt ner i väskan, pallade inte ta upp dom, är du lat eller?

-          Käften och var glad att jag öppnade, säger hon och stänger sin dörr till sitt rum.

Jag klär av mig ytterkläderna samtidigt som jag funderar på vad det är för fel på henne. Hon tror att hon blev något den dagen hon föddes, och hon har blivit så jävla kaxig enda sedan i våras då hon fyllde 20 år. Om hon tror att hon är så jävla vuxen varför flyttar hon inte hemifrån då? Det är ändå ingen som vill ha henne här, morsan och farsan pallar snart inte heller med henne. När jag fått av mig ytterkläderna går jag in till köket och ser morsan sitta vid köksbordet med en cigarett i handen.

 

-          Snälla, öppna ett fönster om du ska röka inomhus, säger jag samtidigt som jag öppnar kylskåpet.

-          Den dagen du börjar med det, den dagen ska jag börja med det, säger hon och ger mig ett snabbt mystiskt leende.

 

Jag tar mjölkpaketet som står i kylskåpet och sätter mig vid matbordet mittemot henne.

-          Du ser trött ut morsan, haft en lång dag?

-          Oroa dig inte raring, jag klarar mig.

-          Det vet jag väl, det var inte det jag fråga, är du trött?

 

Hon tar några sista bloss från den cancerframkallade cigaretten och släcker den. Hon stryker sina händer igenom sitt kolsvarta hår och gäspar stort.

-          Om jag är trött? Ja, jag blir trött av alla mediciner jag proppar i mig.

 

Hon lutar sig bakåt på stolen och gnuggar sina ögon. Sedan tittar hon på mig och säger med glimten i ögat,

-          Sen blir jag trött av ditt ständiga tjat och försök att alltid ta hand om mig. Som om jag inte vore vuxen nog.

 

Jag ler och tar en klunk av mjölken jag håller i. Vi tittar på varandra och sedan tittar hon ut genom fönstret och säger,

-          Fast det blir jag nog aldrig, inte i den här jävla världen i alla fall.

-          Eh, sluta var så negativ, du vet att allt fixar sig, bara man vill, men du ger upp så lätt morsan!

-          Jaha, så det säger du? Vilken tur att du är så duktig då som inte gör det. Varför är du inte lika omhändertagande mot din syster och pappa som du är mot mig? Då kanske det hade blivit lite lugnt här i huset för en gångs skull.

 

Jag känner hur nära jag är på att säga någonting i stil med att de är för dumma i huvudet för att kunna vara sams med eller att ens bry sig om, men jag hinner hindra mig innan hon sedan säger,

-          Ibland beter ni er alla tre som små ungar. Jag kan bli så trött på ert ständiga tjafs och era tråkiga attityder.

-          Men är det mitt fel att Wilma är så jävla blond att hon inte ens fattar vad 1 plus 1 blir? Eller att farsan är så jävla dum i huvudet att han super bort alla pengar vi har? Hur mycket jag än försöker går det inte att vara sams med dom. Åh jag önskar att de försvann.

 

Hon skakar på huvudet, drar en djup suck och säger,

-          Raring, din önskan kommer att gå i uppfyllelse. Så var försiktig med vad du önskar.

 

Jag rycker på ögonbrynen och ser fundersam ut.

-          Vad menar du?

-          Dom kommer försvinna, precis som du önskar.

 

Jag fattar ingenting vad det är hon försöker komma fram till men någonting inom mig känner sig väldigt obekväm och vill helst bara gå därifrån.

 

-          Vad fan menar du? Sluta prata i gåtor jag fattar inte.

Hon biter sig om läpparna som darrar och säger,

-          Din pappa har fått cancer och läkarna säger att han ungefär har ett halvår kvar att leva. Och din syster, som du hatar mest på jorden vilket du själv har sagt, har bestämt sig för att ta sitt liv. Jag hittade hennes dagbok igår kväll och den här gången menar hon allvar. Jag har försökt prata med henne, men jag är rädd för att vad vi än gör kommer hon genomföra sina planer. Så sitter du här och önskar att de ska försvinna, din önskan kommer gå i uppfyllelse.

 

Jag känner hur min mage vänder sig ut och in. Vad fan säger hon? Jag känner en stor klump både i magen och i halsen. Jag menade ju inte så, inte försvinna, eller inte på riktigt i alla fall. Mår Wilma så dåligt? Varför har jag inte märkt någonting tidigare? Pappa, cancer? Nej, jag klarar mig inte utan dom.

-          Vad fan är det du säger? Varför har du inte sagt något?

 

Hon svarar inte utan bara vilar sitt huvud i sina händer. Hon stryker sitt hår igen men den här gången hårdare och mer intensivt.

-          Hade det spelat någon roll? Du hatar ju dom så du bryr dig ju ändå inte.

-          Men är du dum i huvudet eller? Klart jag bryr mig, vi är ju för fan familj. Vart är pappa?

-          Han ligger inne på Wilmas rum, de ligger nog och tittar på gamla foton ihop och pratar.

 

Jag känner hur hela huvudet snurrar jag tänkte precis resa mig upp för att gå in till dom, men morsan stoppar mig när jag kommit halvvägs och säger,

-          Innan du reser dig upp för att gå in och krama om både din syster och pappa vill jag att du ska veta, att om du inte passar dig med vad du önskar och hur du behandlar dina medmänniskor skulle det här jag precis sa, kunnat vara sant, och då vet man aldrig om du kommer ha sådan tur att dom ligger där inne på rummet och inte i en kista någon annanstans.

 

Jag sätter mig ner igen och stirrar surt på henne.

-          Vad menar du? Så det är inte sant? Pappa har inte cancer?

-          Nepp

-          Och Wilma har inte självmordstankar?

-          Inte vad jag vet.

-          Men du är ju för fan helt jävla dum i huvudet.

-          Ja, de må vara så, men det var inte jag som önskade att de skulle försvinna, det hade lika gärna kunnat vara på det sättet, du ska veta unge dam att det är inte omöjligt.

 

Jag vet inte vad jag ska säga. Hon höll på att ge mig en hjärtattack.

-          Du är verkligen knäpp morsan!

Hon ler och lutar sig fram och tar tag i min hand.

-          Sådan mor, sådan dotter.

-          Eh, släpp mig, säger jag och drar bort min hand.

Hon lutar sig tillbaka och ser väldigt nöjd ut.

-          Nå? Vad tänker du? Säger hon och kollar lurigt på mig.

-          Okej, jag ger mig. Jag hade nog saknat henne och honom lite. Men morsan, för fan, låt det stanna mellan oss.

 

Hon flinar och tänder en cigarett. Det går ett litet tag och sedan säger hon,

-          Jag vet att de innerst inne älskar dig också.

 

 

Nu ska jag sova, ska upp ganska tidigt imorgon- ska försöka bli klar med tentan imorgon så att jag har hela helgen fri! Får se hur det går =)
Natti natti! Puss och kram!

 

 

Jag kan verkligen inte sova!! Jag tänker på tentan imorgon! Undrar hur det kommer gå..
Så jag sitter här och lyssnar på musik- Min favorit artist, Eminem han är sååå sjukt bra! För några dagar sen var det hans födelsedag, den 17 okt, tänkte på honom då. Tycker han är grym, allt han varit med om och ändå bli den han har blivit, klarat så jävla mycket skit och ändå kommit så sjukt långt. Han är tuff och många kanske ser honom som galen och jag kan hålla med om att vissa av hans texter är hemska och grova, men som han säger, det är konst, det är musik och jag tycker att dom är bra trots att dom är grova. En låt som är hemsk är låten Kim. Han sjunger om hur han mördar sitt ex och hennes nya kille.. Den är grymt bra!! Delar av texten är här nere, men om ni inte hört den- lyssna på den för den är grym (ja, bokstavligen!), ryser när jag hör den...


How could you?
Just leave me and love him out the blue
Oh, what's a matter Kim?
Am I too loud for you?
Too bad bitch, your gonna finally hear me out this time
At first, I'm like all right
You wanna throw me out? That's fine!
But not for him to take my place, are you out you're mind?
This couch, this TV, this whole house is mine!
How could you let him sleep in our bed?
Look at Kim
Look at your husband now!
(No!)
I said look at him!
He ain't so hot now is he?
Little punk!
(Why are you doing this?)
Shut the fuck up!
(You're drunk! You're never going to get away at this!)
You think I give a fuck!
Come on we're going for a ride bitch
(No!)
Sit up front
(Well I can't just leave Hailie alone, what if she wakes up?)
We'll be right back
Well I will you'll be in the trunk

[1] - So long, bitch you did me so wrong
I don't wanna go on
Living in this world without you

You really fucked me Kim
You really did a number on me
Never knew me cheating on you would come back to haunt me
But we was kids then Kim, I was only 18
That was years ago
I thought we wiped the slate clean
That's fucked up!
(I love you!)
Oh God my brain is racing
(I love you!)
What are you doing?
Change the station I hate this song!
Does this look like a big joke?
(No!)
There's a four year old boy lyin' dead with a slit throat
In your living room, ha-ha
What you think I'm kiddin' you?
You loved him didn't you?
(No!)
Bullshit you bitch don't fucking lie to me
What the fuck's this guy's problem on the side of me?
Fuck you asshole, yeah bite me
Kim, KIM!
Why don't you like me?
You think I'm ugly don't you
(It's not that!)
No you think I'm ugly
(Baby)
Get the fuck away from me, don't touch me
I HATE YOU! I HATE YOU!
I SWEAR TO GOD I HATE YOU
OH MY GOD I LOVE YOU
How the fuck could you do this to me?
(Sorry!)
How the fuck could you do this to me?

Come on get out
(I can't I'm scared)
I said get out bitch!
(Let go of my hair, please don't do this baby)
(Please I love you, look we can just take Hailie and leave)
Fuck you, you did this to us
You did it, it's your fault

I should have known better when you started to act weird
We could've...HEY! Where you going? Get back here!
You can't run from me Kim
It's just us, nobody else!
You're only making this harder on yourself
Ha! Ha! Got'cha!
(Ahh!)
Ha! Go ahead yell!
Here I'll scream with you!
AH SOMEBODY HELP!
Don't you get it bitch, no one can hear you?
Now shut the fuck up and get what's comin to you
You were supposed to love me
{*Kim choking*}
NOW BLEED! BITCH BLEED!
BLEED! BITCH BLEED! BLEED!




Just nu lyssnar jag på Not afriad och jag älskar den här delen;


I'm not afraid to take a stand
Everybody come take my hand
We'll walk this road together, through the storm
Whatever weather, cold or warm
Just let you know that, you're not alone
Holla if you feel that you've been down the same road



Jag har alltid gillat Eminem enda sen jag var liten. Tycker hans texter är starka och för mig står han för att man kan klara sig ur mycket skit och ändå bli någonting även fast "man inte är någon". Om han kommer till Sverige någon gång, då SKA JAG GÅ på hans konsert! Jag skulle verkligen verkligen verkligen vilja se honom, fast vet inte om jag hade klarat det, hade nog svimmat så fort han kommit ut på scen!


Nej, ska man sova lite kanske? Behöver all sömn jag kan få innan tentan, men fan jag kan verkligen inte, jag är inte ens trött! Hm.. lite mer Eminem kanske? Lite plugg kanske skulle sitta fint? Fan vill ha någonting att göra, men vad kan man göra kl 2 på natten? Alla sover ju.. Jaana sover nu så jag måste vara ganska tyst. Känner lust att prata med Viktor, men han sover nu.. Usch visst är det typsikt? Man känner sig som mest pratsugen när det inte finns någon att prata med.

 

Jag har funderat på att kanske skriva om något tema i min blogg. Jag har funderat över att kanske skriva om min träning, men det känns ganska uttjatande.. Hm.. Har en kompis som har startat en blogg nu om olika samhällsfrågor, hon skriver mest om feminism. Jag kanske kommer citera henne ibland och skriva och kommentera det hon skriver om. Tycker det är otroligt kul att skriva i en blogg men vill ha något mer specifikt ämne att skriva om- och mode, kläder, smink osv. är redan uteslutet, inte riktigt min påse ;) Men om någon av er som läser min blogg har något förslag kan ni inte ge mig det då? Skulle vara mycket uppskattat. Var en kompis som sa till mig att jag kunde skriva om meditation, yoga, självkänsla osv. men jag vet inte riktigt om jag ska göra det. Får fundera på det där ett tag.. Och om ni har något förslag så bring it on!

Nej, lite mer Eminem sen sovdax!


Godnatt vänner, om ni inte redan gör det, dröm sött!
Puss och kram

Fick bara sug av att skriva ett god natt inlägg innan jag lägger mig i sängen och sover!
Varit en ganska skön och slapp dag. Började med att jag gick upp hyfsat tidigt, gjorde upp en brasa (var så sjukt kallt här på morgonen!), pluggade, åkte över på middag hos några vänner, kom hem, pluggade, såg en film med Jaana och nu ska sova. Var tänkt att jag skulle pratat med pappa och mamma idag men dom ringde inte mig så jag antar att de hade fullt upp. Förhoppningsvis pratar vi imorgon.

Måste bara säga det, vilken otroligt bra kväll det har varit! Jag har varit så sjukt glad och nöjd. Det har varit varm här i vår stuga så jag har kunnat tagit av mig tjock tröjan och bara suttit i linne, UTAN täcke! Helt otroligt! Jag önskar att det alltid kan vara såhär, jag får mycket mer energi när det är varm än när det är kallt. För när det är kallt orkar man knappt gå till toan för man vet att man kommer frysa som fan på vägen dit så då skiter man hellre i det, man blir en riktigt latmask! Vilket intressant ämne jag skriver om, har egentligen ingenting att skriva om ville mest bara skriva för jag tycker det är mycket kul =).

Nu ska jag gå och lägga mig, ska upp tidigt imorgon och träna! Vill verkligen komma igång med träningen- hm.. kanske ska peppa mig själv genom att blogga om det? Jag har haft lite problem med vilken träning jag vill hålla på med. Har haft stora intressen till att börja med kampsport, har testat på det två gånger och tycker det är mycket kul! Men jag vill inte träna själv, tror att jag kommer känna mig mer motiverad om jag har någon att träna med. Jaana har börjat på Natilus och har även fler kompisar som går där. Där har dom både bad, gruppträning, gym och Kickboxning :D!
Hur som helst måste jag komma igång nu, jag skulle aldrig kunna leva ett liv utan träning det får mig att må så bra! En annan sak som får mig att må så bra är god och lång sömn!

God natt allihopa!

Satt och kollade igenom min hårdisk efter gamla dikter/texter/sånger/berättelser jag har skrivit och jag hittade några dikter som jag tyckte var ganska fina som jag ville lägga upp här. Skrev dom för ett bra tag sen, funderar på att snart skriva nya. Här kommer några av dom;

När du älskar mig
drar du fram det värsta i mig
en rad av skuggliknande personer
som gömt sig i åratal

när du älskar mig
drar du fram de minnen
jag trodde att jag glömt bort
du får tiden att stå stilla
ändå går stillheten för fort

när du älskar mig
klär du av mig
du ser mig som den jag är
jag försöker täcka mig
men din kärlek är brutal

Du älskar sönder mitt självförsvar
du river upp mitt ytliga skal
du ger mig inget val
att ta tillbaka

det som du en gång stal

En annan;

Kärlek är svårt - går man vilse blir det hårt.
Men varför deppa lätt - när allt ändå inte kan gå mer än snett?
Jag vet, det är inte alltid lätt - men vad är egentligen rätt?
Känslor och närhet är till ingen nytta - så länge ditt hjärta är i gyttja.
Rensning av själen är nödvändigt ibland - annars står känslor och tankar lätt i brand.
Du kan styra ditt själsliga liv - så ge upp med å riv.
Att leva ett liv i en känslokrigszon skapar en obalans - men också horn.
Det är lättare att ge upp än att kämpa på - i en verklighet som oftast är rå.
Du kan välja att gråta ett helt jävla liv - eller att förlåta och ta ett kliv.
Ta vara på det du känner och använd det rätt - då ska du se att ditt hjärta blir sett.

Sen vill jag även få med en utav mina favorit dikter som kommer från American History X. Så sjukt fin, jag älskar den här dikten!

We are not enemies, but friends. We must not be enemies. Though passion may have strained we must not break our bonds of affection. The mystic chords of memory will swell when again touched, as surely they will be by the better angels of our nature.


Den filmen är så sjukt bra också! Nej, jag skulle ju plugga! Först ska jag ut och ta en kort promenad bara, jag har varit inne hela dagen så känner att lite frisk luft skulle sitta fint! Snart kommer Jaana hem också, hon har jobbat hela dagen även fast hon var sjuk på morgonen- stackarn.. Nu kommer hon vi har massor att prata om!

Puss och kram skumbanan!

Fyfan vad mycket ångest jag har just nu! Helt min kropp är fylld med oro och jag har en stor klump i magen och i bröstet. Vad kan jag göra? Inte så jättemycket egentligen bara säga hej och välkommen din äckliga jävel är du här igen, vad vill du? Det är sjukt jobbigt och jag vill bara sova bort skiten, men tror att det skulle väcka ännu mer ångest om jag gjorde det. Har redan sovit i 4 timmar ungefär och när jag vaknade, vaknade jag av en fruktansvärd mardröm.. kommer inte riktigt ihåg vad det handlade om men jag började kallsvettas och allting kändes så sjukt tråkigt! Jag började genast tänka på hur mycket plugg jag har!! Jag ska läsa igenom 10 böcker på knappt 3 dagar och jag känner ingen motivation alls!! Fyfan vad drygt och tänk så klarar jag inte tentan :( :(?? Då får jag inge CSN och då kan jag inte betala räkningar osv. USCH! Så istället för att börja ta tag i läsandet tänker jag bara massa kattastrof tankar istället som inte hjälper mig ett skit.- skärp dig! Jag ska läsa dirket efter jag skrivit klart det här blogginlägget- lovar!

Men det är inte allt ångesten säger. Jag tänker jättemycket på min familj och dom där hemma. Jag saknar dom sjukt mycket så det gör ont inom mig. Jag vill veta hur alla mår, vad dom gör osv. Sen den allra största delen av ångesten handlar om min farmor. Hon gick bort förra vintern och jag saknar henne så fruktansvärt mycket. Det går inte med ord att beskriva hur mycket hon betydde och betyder för mig. Jag gråter fortfarande alltid när jag tänker på henne och alla våra minnen. Känns så sjukt sjukt sjukt att veta att jag aldrig kommer komma hem till henne igen. Se henne, höra henne skratta och prata, lyssna på hennes historier och minnen, trösta henne när hon är ledsen och bli tröstad när jag är ledsen. Jag kommer ihåg när jag var hos henne nästan varje helg. Hon bakade bullar, lagade världens godaste mat, berättade massa historier, vi tittade på film på kvällarna. Hon var så generös och snäll min farmor- det var världens bästa och sen en dag så fanns hon inte mer. Kommer aldrig aldrig glömma då jag var på middag hos några i Chile och skulle bara kolla min mail- där fanns ett från min pappa som berättade hur allting låg till. Det blev suddigt och jag kunde inte göra något annat än att gråta rakt ut. Tankar och minnen flög fram och tillbaka i mitt huvud och jag hade massa frågor. Vad kommer hända nu? Vadå, kommer jag aldrig aldrig att få se henne igen?! Jag kunde inte fatta det och har fortfarande svårt idag. Min farmor kunde ibland ta min mammas roll, känns fel att skriva eftersom min mamma ändå är min mamma och hon har alltid försökt så gott hon har kunnat. Men efter det där som hände, var det svårt för mig att inse att hon faktiskt var tillbaka som min mamma och min farmor fanns där på ett annat sätt. Men tiden går och jag måste inse att hon är borta. Det känns bara som att jag inte riktigt fått prata ut om hur jag känt med någon och därför har jag hållt allting inom mig och så ibland bara spricker det! Men jag måste släppa det, vilket jag kan mer och mer. Det är minnerna som är värst och insikten att jag aldrig kommer få uppleva dom igen. Jag vill bara tacka dig farmor för allt du gjort för oss, du har alltid stöttat och funnit där, du gjorde allting mycket enklare när jag var mindre och jag hade aldrig klarat din bortgång när jag var mindre. Jag inser att det här är livet, ibland förlorar vi dom vi älskar och som står oss närmast, ibland går det fort och ibland vet man det länge. Jag är ledsen att jag inte fanns till för dig i slutet då du behövde mig, jag var självisk, jag orkade inte se dig, se när du led och när cancern åt upp dig mer och mer. Du var tillsist bara av kött och ben. Jag tänkte bara på mig själv, att jag inte orkade bli påmind om att du snart skulle dö- det väckte för starka känslor så jag höll mig borta, även fast du sa att du behövde min hjälp och att det kändes som att jag inte var en del av familjen längre- förlåt, verkligen förlåt, jag hade gjort annorlunda idag! Jag kan känna dig här ibland. Ibland känns det som att du är brevid mig igen. Jag känner mig stark och trygg då. Minnerna vi har kommer aldrig försvinna, du kommer alltid vara hos mig. Tack för allting och vart din själ nu än är är jag övertygad om att det är bra energi. RIP Ally Eriksson- Du är inte bara saknad utav mig utan jag vet att jag pratar för hela min familj- du ska se pappa! Jag vet att han är mest drabbad då du var en del av hans vardag- han vågar inte erkänna det men jag vet att han lider av saknaden efter dig- din son älskade dig trots att han kunde vara ett stort svin ibland. Vi alla saknar dig, även mamma och jag hoppas hon bad om ursäkt för hennes konstiga beteende och sviniga attityd hon hade mot dig i slutet när du var som sjukast. Jag kunde inte alltid vara där och försvara dig, men de gånger jag var med stod jag på din sida och jag ställde mig emellan för jag visste att du var svag och det var inte ditt fel att du inte ville äta osv. du visste precis som vi att du skulle gå bort snart och det plågade oss alla.


Skönt att fått det där ur sig! Ångesten börjar avta lite- men den finns fortfarande och den vill påminna mig om alla människor jag har i mitt liv och haft.. att de kanske inte finns kvar hos mig för all min framtid. En sak jag tycker är ganska roligt med ångest är att den aldrig aldrig är logisk!! Det är bara som en naiv skitunge. Och när den är på besök ibland tror man ofta på allt den säger! Ett sånt stort tips är verkligen att skriva ner sina tankar eller säga dom högt. Jag gick hos en psykolog förut- världen världen bästa psykolog, han blev mer än bara min psykolog han blev verkligen min vän! Henrik heter han och utan honom hade jag nog inte suttit här idag, han är verkligen en stor förebild för mig och jag är honom evigt tacksam för det han gjort för mig. I alla fall, han gav mig tipset att säga ångest tankarna högt och i olika röster. Då tror man inte på dom lika mycket och det låter mest fåningt och ologiskt-vilket ångest verkligen kan vara. Det är även bevisat, genom att skriva ner sina tankar på ett papper medförde det något neurologiskt mycket intressant. När man placerar tankarna utanför sig själv betraktar man omedvetet sig själv utifrån. Vad som då nästan alltid inträffar, är att tankarna inte framstår som realistiska eller proportionella till situationen. Tankar som verkade helt logiska när man tänkte dem, blir nästan fåniga när man skriver ner dem. Många känner att de fått en känsla av kontroll över tankarna, genom att skriva ner dem. Det kan till och med vara så att en del tankar verkar näst intill löjliga, men det hör man inte när denna lilla röst (den lilla jäveln) mal på. När man skriver ner dem leder det nästan alltid till en förändring till det bättre- därför är det så skönt att ha blogg och kunna skriva av sig. Även fast det är ganska utelämnande- tur att inte alla vet om min blogg bara de jag vill ska veta vet =).


Henrik sa alltid att jag inte skulle vara rädd för ångest eftersom det bara är en känsla, det är inte sanning på något sätt- vilket har tagit mig tid att inse. När den väl kommer kommer den med sån fart och stark kraft att oftast hinner jag inte tänka efter utan jag tror helt fullt ut på den och de den säger. Jag har även lärt mig att man inte ska försöka få bort ångesten genom att göra de den säger att man ska göra eller göra saker man inte vill, eller försöka trycka bort den. Det funkar oftast inte. Utan man ska bara vara lugn och välkomna den, hör vad den vill säga och antingen skriva ner det eller säga det högt. Oftast så funkar det, jag känner att den sakta börjar försvinna =).


Jag har en annan stak känsla också som ofta kommer på besök- som är mer behaglig. Jag kallar den stark och positiv energi för det är exakt så den känns. Jag har övat upp den så den kommer mer och mer på besök och det är så härligt! Känner att den börjar komma mer och mer nu och ångesten får mindre och mindre plats. Just det här att döpa olika känslor och känna igen dom var också en viktig sak jag lärde mig hos Henrik. Den här känslan är underbar och jag känner mig stark, lycklig och fri. Allting känns egentligen så enkelt- för enkelt för att vi alltid ska kunna inse det. Jag tror att innerst inne är vi helt fria, och det är bara massa krav, ångest, tankar och känslor som håller oss i livetsbojor. Vi kan göra precis vad vi vill med våra liv. Vi behöver egentligen inte följa alla normer och krav, vi är dom vi ska vara och innerst inne är vi perfekta precis som vi är. Vilken lust jag fick att meditera! Hm.. kanske ska? Ja juste plugga var det! Men först, tack för att du tittade förbi och läste mitt inlägg.

Tack alla mina vänner för att ni finns i mitt liv!

Puss och kram!

Vad trött jag är!
Har varit sjuk i några dagar nu och kom hem för ett tag sen och gissa vad jag har gjort- jag har sovit!! Var super skönt.
Har varit en lång dag idag. Vi hade redovisning! Inför 90 personer!! Det var lite nervöst men jag och alla andra i min klass klarade det, fan vad vi är duktiga! Trots att jag blev ganska nervös och kände att jag tappade bort mig, visste inte riktigt vad jag pratade där ett tag, kände hur varm jag var i ansiktet- så gick det bra! Nu är det bara att hugga tag i student litteraturen och fortsätta läsa- eller fortsätt? Börja kanske det heter ;)

Jaha, då var det fredag.. Helg! Fyfan vad underbart! Vad händer ikväll då? Var tänkt att jag skulle åka till Skåne ikväll, men det blir inte så. Så vad ska man hitta på istället? Sitta hemma och läsa student litteratur? Nää! Se någon film kanske? Fast då skulle jag få göra det själv och det är inte så kul.. Hmm.. Kanske ut med Jaana och hennes kompisar och festa? Ja, blir nog det. Sitter bara och väntar på att hon ska sluta och ringa mig. Just nu ser jag på tv, ganska roligt program faktiskt men vet inte vad det heter, men det är på ettan och är ett familjeprogram- riktigt mysigt faktiskt.

Appropå familj, min pappa ringde mig nyss, känns som jag inte pratat med dom på jättelänge. Fick prata med min bror-anders, han har jag verkligen inte pratat med på hur länge som hellst!! Han hade inte så mycket tid att prata så vi skulle hitta en dag som passa oss båda och prata mera. Han går ju också Socionomprogrammet fast i Stockholm.

Nej, nu kommer Jaana och hennes pojkvän Jonas hem! Ska nog socialisera mig lite med dom tänkte jag så får vi se vad jag hittar på ikväll. - Haha jag fick 1 timme och 20 min och 30 sek av Jonas att fixa mig sen skulle jag sitta i hans bil påväg till festen!  

Ha en trevlig och kväll allihopa! Jag skriver snart igen. Puss på er alla!

Oj vad länge sen jag skrev. Anledningen är för att jag haft fullt upp i att bo in mig här i Kalmar och Öland!
Men nu kände jag att det var på tiden att skriva igen.

Vad mycket det är som att hänt! Så sjukt mycket nya intryck, nya människor, nya möjligheter- ett helt nytt liv helt enkelt.
På bara den här korta tiden har det hänt så mycket och jag har lärt mig mycket nya saker, fått nya insikter och känner mig som en annan person.
Jag stor trivs men jag tänker ofta på de där hemma. Jag saknar min familj och mina vänner och ibland även miljön där hemma. Jag känner en rädsla över att missa utvecklingen där hemma och på så sätt förlora mer och mer kontakten med dem- kanske behöver släppa på kontrollen något och lita på att de finns kvar och att vi ses igen? Jag försöka i alla fall tänka att det som ska ske kommer att ske oavsett om jag förstår varför eller inte. Vill i alla fall att ni som läser det här ska veta att jag saknar er där hemma. Tänker på er ofta och jag hoppas ni har det bra. Vi ses snart igen min vän!

Angående hur det är här nere kan jag bara säga- det är toppen! Jag har lärt mig massor på den nya utbildningen och jag känner att efter varje föreläsning har jag fått massor av kunskap. Det är en otroligt skön känsla av att få denna nya kunskap och jag har kommit på mig själv sitta och tänka i banor jag aldrig tidigare har tänkt i.
Igår var en mycket fin kväll. Jag och Jaana köpte hem god mat och det slutade med att vi satt i soffan hela kvällen och pratade. Vi kom in på massa saker! Från gamla minnen, till universium. Oj vad vi var djupa! Kändes som att huvudet skulle expolodera ett tag av så mycket tankar och funderingar- det var härligt men lite läskigt. Att prata om universium kan göra en riktigt knäpp!! Vetskapen om att vi är så otroligt små och att det inte finns något slut där ute är en obehaglig tanke.. Sen att vi i vår vardag tror att en dålig vana aldrig går att ändra känns bara löjligt.. Man kan göra allt!! bara med rätt inställning, attityd och självförtroende så kan du göra precis allting!

Jag satt och väntade på bussen idag och såg människor gå förbi. Jag började tänka på hur inne varje individ är i sig själv. Vi alla lever i vår egna värld, sen samspelar vi med världen utanför oss. Detta samspel har olika spelregler (normer) som du behöver följa, mer eller mindre, för att passa in. Och beroende på tid och plats är det olika spelregler. Om du följer detta spelregler bra kan du uppnå bra social kompetens.. Jag tror att en stor anledning till att många människor inte mår så bra kan bero på att de inte är i samspel med sin inre värld och sin yttre. Dessa spelregler passar inte för den inre världen och det uppstår en inre konflikt. Jag tror att det är viktigt att veta att allt inte är svart och vitt. Det finns tusentals olika normer och ibland kan det vara så att vi är fast i just en norm som inte passar oss. Exempelvis kan det vara så att en tjej alltid vuxit upp med normerna om att man ska vara snäll, alla till lags, trevlig och fin. Det finns andra normer som säger precis tvärtom. Du ska vara tuff, står upp för dig, säga vad du tycker och aldrig låta någon köra med dig. Jag tror att det är viktigt att se över vilka normer man har, både på ett medvetet plan och ett omedvetet. Ifrågasätt dom!! Är det de här normerna jag vill ha? Är det såhär jag vill vara, passar de mitt sanna jag?
Det är det här som är det roligaste med livet tycker jag. Det går alltid att förändra! Ibland känner man sig ganska vilsen och vet kanske inte alls vem man är eller vad man vill. Men bara man ger det lite tid, ägnar några tankar åt det och vibbs är man på banan igen. Sen tror jag att det är viktigt att inte ta allting på för stort allvar! Skratta åt misstagen, fel stegen, det är inte hela världen! Jag tror att eftersom vi lever i vår egna värld tror vi att allting kretsar kring oss själva, på ett sätt gör de det eftersom vi är huvudpersonen i våra egna liv, men ibland kan vi även glömma bort att vi faktiskt inte är huvudpersonen i någon annans liv. Oftast när vi tänker på vad andra ska tycka och tänka om oss glömmer vi bort att den störska kritiken mot oss själva är faktiskt vi själva. Alla är så upptagna med sina egna liv och allt du upptäcker hos dig själv- räkna inte med att alla andra ska upptäcka det också. Ta inte livet på för stort allvar, de felsteg du gör kan du alltid göra någonting åt. Se dessa felsteg som erfarenheter istället, ny visdom. En som aldrig vågar ta fel steg kommer aldrig lära sig att ta dom rätta.

En annan liten sak jag har tänkt på, i samband med en föreläsning faktiskt, är just det här med samspelet mellan människor. Tänk exempelvis på en person du har i ditt liv som betyder mycket för dig... Jag slår vad om att i den här relationen till den här personen känner du dig väldigt bra. Du känner dig kanske rolig, smart, schysst, trevlig osv. Visst är det en skön känsla som den här "personen" får fram hos dig. Skulle du känna dig tråkig, korkad, elak osv. skulle du fortsätta vara med den här personen eller skulle du verkligen känna så starka känslor för honom/henne? De sidor/känslor som personen lockar fram i dig avgör vad för relation och vad för typer av känslor du kommer ha för personen ifråga. Därför tror jag att det är A och O att ha en bra självkänsla. Jag tror verkligen att personer med bra självkänsla mår bra av fler människor än de med låg, eftersom att de med bra självkänsla får "upptäcka" sina fina sidor i samspelet med andra om och om igen och då blir resultatet att de tycker om dessa människor (de tycker om sig själva). Plus att jag tror att det är lättare att acceptera människor för de dom är om man accepterar sig själv. Vikten och koncentrationen ligger inte i att alla andra måste vara på ett speciellt sätt, stå för vissa värderingar för att du ska tycka om dem. Fokusen ligger på att du ska stå för den du är, se dig själv och visa upp alla dina fina sidor i samspelet med andra (utan press av att försöka passa in eller att andra ska gilla dig- det är faktiskt ganska oviktigt om du gillar dig själv, då vet du att du duger). Men risk finns dock att bli för ego, att man bara ser sig själv. Se andra också! Människor är intressanta! Jag brukar tänka att varje människa är utsänd för att lära mig något (jag är inte speciellt kristen av mig, men detta är enbart för att hjälpa mig tänka på ett sätt som passa mig) så vare sig jag pratar med en gammal vän, någon ny i klassen eller en försäljare försöker jag tänka "Hm.. undrar vad jag ska lära mig av den här personen". Det är super kul och jag skulle kunna skriva och prata hur länge som helst om det här!! Vi människor är verkligen speciella och jag tycker att alla, precis alla är helt perfekta! Eller det finns egentligen inget perfekt, för vem bestämmer vad som är perfekt? Men allting och alla är som de ska vara. Att försöka ändra någon som inte är som du vill att han eller hon ska vara är ett onödigt jobb. Lägg den energin istället hos dig själv, vem är du? Hur vill du leva ditt liv?
Skaffa dig självkänsla och självförtroende, sträck på dig och lev ditt liv som att du redan hade det du vill ha! Du är ju så grym!!

Om du inte tycker om dig själv hur ska andra kunna göra det då? Om du inte tycker om dig själv, hur ska du då kunna känna att någon annan gör det?
Tänk dig att du tycker om dig i varje möte med människor, känner du inte hur de tycker om dig också då? Och om det inte känns så, eller om det faktiskt inte är så att de tycker om dig- so what? Det är inte hela världen.. Då kanske ni inte är menade för varandra och det är okej. Men en sak är jag säker på, det finns någonting ni kan lära er av varandra- både om varandra och om er själv. Människor vi möter "säger" någonting om oss själva, eftersom det sker ett samspel- där du får möta en annan människa men även dig själv.

Skönt det är att skriva av sig! Sina tankar och funderingar. Känner mig ganska djup, men det är skönt det också eftersom jag till vardags nog är ganska ytlig, i alla fall till mesta dels. Jag tror att många kan tänka "Men shit går hon och tänker på allt det här? Fan vad djupt! Låter jobbigt." Men då skulle jag vilja säga att det gör jag inte. Det är som en mycket nära och fin vän till mig brukar säga "Det är enkelt!" Dessa tankar bara finns hos mig, jag behöver inte anstränga mig eller sätta mig i ett hörn och tänka. Jag tycker det är kul att skriva om, och kul att läsa om, riktigt kul att prata om också! Jag tror det är viktigt med balans, balans i alla man gör! Shit vad det är enkelt =).

Nej, nu ska jag sova. Jag har tyvärr blivit sjuk så har inte hunnit med så mycket som jag tänkt idag, kanske får somna till kurslitteraturen? Jag vill bara avsluta med att jag känner mig så glad. Jag tänker på alla mina nära och kära och så otroligt mycket jag har framför mig. Känns som att jag har börjat på ett nytt liv, det känns så skönt!
Jag är tacksam för att jag fått den här möjligheten, jag är tacksam för alla de människor som finns i mitt liv.
Veronica, Johanna, Jaana, Linn, Viktor, Mamma, Pappa och Anders- jag tänker på er, ni är fina människor.

God natt